”New York Waiting” med Chris Stewart och Annie Woods

New York WaitingOm du inte gillar stillsamma småsnackiga romantiska dramer i stil med ”Lost in Translation” kan du sluta läsa direkt. Den här filmen är inget för dig.

Men för dig som fortsätter läsa är det här en liten oslipad diamant som jag gillade i all sin harmlösa enkelhet. Det är faktiskt något så ovanligt som en svensk film som är helt inspelad i USA. Och det är en av de bättre svenska filmer jag sett det senaste året. Det säger i och för sig inte så mycket, eftersom de flesta svenska filmer som görs i bästa fall bara är sådär i mitt tycke… 😉

Sidney hoppas att återförenas med sin föredetta flickvän Coreen. Han har därför skickat en flygbiljett till New York till henne och ber henne i ett brev att hon ska komma till toppen av Empire State Building på utsatt datum och tid.

Men Sidney är inte alls säker på att Coreen kommer att dyka upp, när han själv tar planet från Florida till New York. Han går igenom/ältar de minnen som föregick deras separation för ett år sedan under tiden som han väntar på att den rätta dagen ska infinna sig.

Då dyker Amy upp från ingenstans och blir plötsligt Sidneys vän för en dag. Hon får hans tillbakablickar på tiden med Coreen att framstå allt tydligare och sakta går det upp för filmpubliken att förhållandet med Coreen inte riktigt är vad det till en början verkat vara. Grumliga minnen blir skarpare och samtidigt ställs frågan om vilken relation Sidney och Amy har till varann.

Temat i filmen är inriktat på hur vi ofta konstruerar och lever en lögn, och hur svårt det kan vara att bryta ett sådant mönster. Filmen har vunnit pris vid bl a TriBeCa Film Festival.

Fotot är vackert, berättandet stillsamt och musiken förstäker bilderna på ett bra sätt. Dialogen känns mestadels naturlig och genuin, men fallerar på något ställe. Storyn är lite ojämn och något förutsägbar, men på det hela taget är detta ändå en svag fyra i min bok. Jag måste ta och leta upp soundtracket till den här filmen. 🙂

Betyg: Betyg 4/5